Blandade känslor i fotboll

Det var med blandade känslor som jag följde matchen igår mellan Kalmar FF och IFK Göteborg. Ända sedan barnsben har jag följt blåvitt och jag hoppas självklart att de ska vinna Allsvenskan varje år. Sedan tycker jag också det är kul om Kalmar FF vinner. Förra året hade Kalmar det bästa laget och de är bra i år också även om jag tycker att de bästa lämnat inför säsongen. För Kalmars del hoppades jag att de skulle vinna igår för att ha en chans på SM-guldet i år igen. Inte på länge har ett lag försvarat sitt SM-guld. Mina elever kan inte förstå hur jag kan hålla på ett annat lag än Kalmar FF. Då säger jag till dem att jag håller på IFK Göteborg i alla matcher utom när de möter Kalmar. Det brukar lugna dem. Hur som helst tror jag att AIK vinner SM-guld i år, de har en viss Ivan Obolo som inte de andra lagen har.

Sedan måste jag hylla Zlatan Ibrahimovic. Jag tycker han är suverän, framförallt på fotbollsplanen. Att han gör stordåd i ett annat favoritlag till mig är helt ok. Ett mål i varje match än så länge och dessutom flera målpassningar. Jag anser att han är Sveriges bäste fotbollsspelare och en av de bäste genom tiderna. Att det inte alltid går så bra i landslaget beror på att det inte är lika bra spelare runt honom i landslaget som i klubblaget. Precis som det var med Fredrik Ljungberg. Zlatan vågar dessutom sticka ut hakan som inte många i Sverige gör. Tyvärr är det många som har retat sig på det, men jag tycker bara att det är kul.