“Han började springa norrut längs med vattenbrynet. Molnen jagade över den blygrå himlen och sanden var tung att trampa efter nattens regn. Det dröjde inte länge förrän han var genomsvettig. Borta vid udden vände han om. Tankarna klarnade när han sprang. Det var som om han fick rast.
På vägen tillbaka upptäckte han en figur långt borta som kom gående åt hans håll, men som plötsligt snubblade till och föll omkull i sanden. Blev liggande utan att försöka resa sig upp. Han sprang oroligt fram.
- Hur är det?
Ansiktet som vändes emot honom var uttryckslöst, blicken kall och likgiltig. Frågan lämnades obesvarad. I några sekunder stod tiden stilla, han stelnade till. En oroväckande känsla i magen. Djupt nere i hans inre gömda rum väcktes något till liv, något han försökt begrava i åratal. Till sist hade det kommit ifatt. En pistolmynning pekade rakt emot honom. Automatiskt sjönk han ner på knä, i hans huvud blev allt tyst. Tankarna upphörde.”
En gotländsk snickare och småbarnsfar från Slite skjuts kallblodigt ihjäl på en campingplats på Fårö. Det blir Karin Jacobssons första stora fall som biträdande kriminalchef då kommissarie Anders Knutas är på semester. Journalisten Johan Berg gräver efter sanningen, samtidigt som han kämpar för att få tillbaka sin stora kärlek Emma Winarve.
Den mörka änglen är Mari Jungstedts femte bok om kommissarie Anders Knutas. Precis som i hennes tidigare böcker är inte lätt att förutse slutet förrän de sista sidorna, även om Mari i denna bok frångår lite av sin mystik och man får följa ett sidospår som gör att man kan ana lite mer än vad man kunde göra i de andra böckerna. Det är inte en av hennes bästa böcker in serien, men den har ett bra flyt och driv i handlingen. Jag ser fram emot att dyka ner i nästa bok!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar