Titta, här kommer tranan!

Fast inte till oss! I Hultsfred där jag är uppväxt fanns inte den traditionen, inte på Värnstigen 8. Det är i södra Småland och på Öland som tranan-traditionen var större. Säkerligen fanns det de som anammat seden även i Hutlsfred, men då är seden troligen inflyttad. Även uppåt landet har jag hört att seden även finns. När jag arbetade på Rälla skola, var det en stor tradition med tranan. De hade en egen tilverkad tranan där de stoppade in godis och som de delade ut till barnen.
Igår när jag besökte skolan sa en kollega till mig:

- I morgon Daniel, är det den stora påsättardagen!

- Jag behöver ingen pås-ätardag. Jag äter godis när jag vill och vi har ingen tranan-tradition där jag kommer ifrån.

- Nej, ingen pås-ätardag! En på-sättardag! Det är Marie Bebådelsedag i morgon och då är det den speciella på-sättardagen.

- Har jag aldrig hört talas om, men det är väl kul att det finns en speciell dag för det också och att man kan få göra det en gång per år i alla fall.

Man kan inte allt som lärare, men detta borde jag ha kunnat. Idag är dagen då jungfru Maria får veta av ärkeängeln Gabriel att hon är havande med Guds son, Jesus. Men för mig och antagligen många andra med mig så har den här dagen en annan betydelse och det är att det är våffeldagen. Så därför blev det våfflor till middag ikväll.
Förr kallades denna dag, som var en helgdag, för vårfrudagen efter titeln vår fru för jungfru Maria. Vårfrudagen har i folkmun omformats till våffeldagen, vilket gett upphov till seden att äta våfflor denna dag. Våffeldagen är alltså fortfarande den 25 mars, trots att den kyrkliga helgdagen flyttats till en söndag. (Wikipedia)