En fantastisk kväll!

I fredags var en fantastisk kväll. Vi var bjudna på Metropols cabaret med julbord. Fast det började inte riktigt som jag, mamma och pappa hade tänkt oss. Vi skulle träffas hemma på Värnstigen för att ha samkväm med dryck innan det bar av till festen. MEN och det är ett stort men, vi visste att vi med största sannolikhet skulle bli ensamma för Patrik är den största tidsoptimisten som finns. "Det är ingen fara, vi hinner" är hans standardkommentar. Sussie var hos frissan innan och då tyckte vi att Patrik kunde komma bort tidigare till oss. Men han var tveksam, han skulle göra det och det och det samt lite av det också innan. Hmm..! Vår chaffis, d.v.s. Roine, skulle komma klockan halv sju. Patrik och Sussie kom kvart över sex och hann knappt med att lukta på ölen innan Roine kom. Resan upp till Metropol var kul. Vi skulle alla trycka in oss i bilen och då fick jag pappa satt i knät på mig och jag visste att han var superkittlig. Hahaha...vad tror ni jag gjorde då? Jo, självklart spelade jag piano på hans revben. Robert Wells, släng dig i väggen!
Maten var supergod. Det fanns flera bord med kalla rätter och i ett annat rum var varmrätterna och till sist var desserterna och godiset i ett tredje rum. Tyvärr fylldes magen rätt fort annars hade jag kunnat äta mer. Efter ett tag började cabareten och det var blandad musik från t.ex. Dolly Parton, Bruce Springsteen, Michael Jackson, U2 med flera. Patric Engqvist, Emil Johansson (han är förresten en gammal skolkamrat till mig) samt en kille och två tjejer sjöng så att hela Metropol lyftes. De var jätteduktiga! De körde på i två timmar med en längre paus i mitten och därefter fortsatte halva gruppen inne på puben.

Inne på puben var det fullt ös på musiken så att vi nästan fick skrika för att höra varandra. Det var det sämsta på hela kvällen. Eftersom jag hällde i mig lite dricka så var jag självklart tvungen att gå på toaletten några gånger. Det är en nackdel med mig att jag har en liten blåsa och speciellt när jag druckit öl. När jag kom tillbaka till bordet efter ett besök på toaletten hade det helt plötsligt satte sig en väldigt överförfriskad kille vid vårt bord som tyckte att han skulle dricka upp Patriks öl. Vilket han också gjorde och som gjorde att min bror Patrik fick svarta ögon. En betydligt nyktrare Patrik svor åt mannen några gånger och lämnade sedan bordet för att kyla av huvudet, men det är bra att trä är lätt att kyla ner! ;)

Kvällen var som sagt super och den avslutades med att jag fick reda på att en skolkamrat från högstadiet som jag inte sett sedan dess bodde kvar i Hultsfred. Vi umgicks inte direkt flitigt, men det är alltid kul att veta var alla har tagit vägen efter skolan.