Påskhelgen, mycket kortfattat.

Nu har snart vattkopporna försvunnit från Noah. Det är röda prickar kvar på hans lilla kropp. Skönt tycker Noah för då försvinner kliandet också. Påskhelgen har varit bra men mycket god mat och trevligt sällskap. I onsdags kom farfar ner till Kalmar för farfar, jag och farmor skulle se Kalmar FF - Elfsborg. Det var en trevlig match och jag tycker Guldfågel Arena var fin. Han stannade kvar några dagar för på långfredagen skulle vi fira Aylin.
Så under torsdagen och fredagen spikade han upp norrsidan i vår carport. På fredagen kom också mormor och morfar ner till Kalmar för att fira Aylin. På påskafton satte morfar och Lovisa upp staketet som vi tog ner när vi skulle göra carporten i höstas.
Påskmat fungerar alltid, speciellt när man får ta en liten snaps till sillen! ;) Påskdagen var lugn, vi gjorde inget speciellt utan njöt av det fina vädret. På annandag påsk kom Maria och Martin med familj samt Peter med barn på besök för att fira Aylin. Till det kalaset grillade vi lax och kyckling och istället för den vanliga potatisen gjorde jag en pastasallad. Det blev mycket gott!
Som sagt, påskhelgen var full av mat, mängder av godis samt trevliga besök!

Fågelbon

Inför dagens påskmiddag med våra föräldrar har Lovisa gjort några fågelbon som dekoration! Riktigt snygga!

Dop i S:ta Birgittakyrkan

I söndags var jag och Aylin på Ellas dop. Noah har vattkoppor så han fick inte följa med. Dopet hölls i S:ta Birgittakyrkan. Kyrkan var fin och på nästan alla rader satt det besökare. Det var både vanliga kyrkobesökare och inbjudna till dopet. Jag och några bekanta satt långt bak och vi är inte direkt vana vid sederna vid en högmässa. Därför blev vi väldigt snopna när alla på prästens önskan började hälsa på alla och säga "Herrens frid" till den man hälsade på. Vi blev tagna på sängen kan jag säga. En av de bekanta berättade att hon inte hörde vad den första som hälsade sa, hon trodde att personen sa sitt namn så hon svarade artigt med sitt eget namn. Hon tyckte personen sa Ann-Sofie. När nästa personen hälsade på henne och även hon sa Ann-Sofie reagerade hon lite och undrade vad oddset var att hon träffade på två efter vartannat som heter Ann-Sofie. När så tredje personen, som var en man, kom fram och hälsade på henne och även han sa Ann-Sofie började hon verkligen undra om allt stod rätt till. Men så artig som hon är så hälsade hon på honom med sitt namn hon också. När hon efteråt berättade för oss vad som hänt fick vi oss ett gott skratt. Det lättade upp högmässan.
Dopet var fint och vi blev efteråt bjudna på god lunch. En av höjdpunkterna igår var när jag fick se ett strålande leende av lilla Ella när jag pratade med henne. Om det sedan berodde på att jag pratade med henne eller om hon var allmänt glad vet jag svaret på. Hon blev självklart glad över att se mig! ;)

Nya kläder i present

Drömmen förde dig vilse!

"Med några enkla tryck på tangentbordet kunde han via satellit se de små människornas vardagliga liv. Dessa vidskepliga och svagbegåvade trodde ännu på slumpen. Det gav honom en känsla av makt då han hela tiden kunde iaktta dem. När väderförhållandena var gynnsamma kunde han till och med observera deras aningslösa ansikten. Kanske var det just det som gav honom den största tillfredsställelsen."
Den gotländska myten om vita havsfrun har funnits sedan Tjelvar tände elden och ön steg ur havet. Det berättas om en ung kvinna som drunknade på bröllopsnatten och som sedan dess i sin osalighet försökt locka ned män i underströmmarna utanför västkusten. Myten väcks till liv en tidig morgon, strax före midsommar, när en sjuksköterska hittas mördad i lusthuset på Tempelkullen i Botaniska trädgården. Hon är klädd till brud. Kriminalinspektör Maria Wern utreder fallet. Det blir en ojämn kamp där mördaren kan observera varje steg polisen tar. Med en intelligens och ett tekniskt kunnande som överträffar allt de trodde var möjligt planläggs en djävulsk strategi. Ondskan finns närmare än de tror.
 
Jag tycker inte att Anna Janssons senaste bok är bland de bästa. Det finns en spänning och ett driv i handlingen som är lockande, men den när ändå inte ända ut! Om det beror på att det är den 11:e boken i serien om Maria Wern vet jag inte, det borde inte vara det. Jag brukar inte ha problem med att läsa författare som har många böcker i sin serie, bara de är spännande och har ett driv i handlingen samt att de inte för förutsägande. Det är också bra om författaren kan skildra miljöer och personer på ett sätt så att det känns som om man själv är där.

Den dubbla tystnaden.

Försommaren blomstrar och de goda vännerna från det välmående villaområdet i Visbys utkant reser iväg på sin traditionella semestertripp. I vardagen delar de allt: barnpassning, trädgårdsskötsel, middagar, fester och motionspass. Vänskapen är gränslös och banden dem emellan tycks orubbliga efter åratal av gemenskap. Årets utfärd går till Fårö där Bergmanveckan stundar och sedan vidare mot Stora Karlsö där sillgrissleungarna lyfter i tusental från de branta kalkstensklipporna.
Men något går väldigt snett under resan - en kvinna försvinner under en cykeltur i Bergmanlandet kring Hammars, en åldrad man flyter iland i den lettiska staden Ventspils på andra sidan Östersjön.
Kommissarie Anders Knutas med kollegan Karin Jacobsson får ett svårgripbart fall att ta tag i som för dem långt bortom gängse normer.
 
Mari Jungstedts sjunde bok i serien om Anders Knutas är lika spännande som de andra i serien. I den här boken får man en liten inblick i Ingmar Bergmans liv på Fårö där handlingen utspelar sig. Handlingen drivs på ju längre in i boken man kommer och precis som i de tidigare böckerna så skildras miljöerna och personerna på ett bra sätt. Boken är värd att läsas!

Överraskade henne!

I eftermiddag när vi hämtade Aylin hade vi med oss hennes kompis Stina och Aylin blev glatt överraskad när hon fick se Stina. Vi berättade för Aylin att vi skulle till Leos lekland och att Stina skulle följa med. Så nu är det full fart som gäller bland klätterställningar, studsmattor och rutschkanor! Strax blir det fika och lite senare ska vi äta på Mc. Noah är självklart också med så det är ingen lugn stund för Lovisa. :)

GRATTIS!!!

Grattis gumman på din födelsedag!!! Idag fyller du 6år!

Goda smaker!

Här är lite om de whiskysorter jag testade på whiskymässan i Växjö. Förutom whisky smakade jag choklad i olika smaker samt mycket god fudge, också det i olika smaker.

1. Box Ådalen single malt 63%, legat i 8 veckor - ingen höjdare. Hällde ut den. Men kul att ha testat en ny svensk sort. Den får inte kallas whisky förrän den legat i 3år på fat, men det finns potential att bli en ok whisky om några år.
2. Old Pulteney 17år, 46% - len i smaken, väldigt god. Det doftade mer vanilj än det smakade, men den hade en god fyllig smak som gav mersmak!
3. Glenlivet Nadurra 16år, 53,6%.
God utan vatten, men med vatten helt superb! Kvällens höjdare!
4. Glen Garioch, 12år, 48%,
fruktig och frisk i smaken, mycket god!
5. Bowmore darkest, 15år, 43%, väldigt len och god!
6. Macallan fine oak, 21år, 43%
Macallan är alltid god, men den 12åriga är lika god. Den här har en fruktig och lite söt smak.
7. Port Ellen 28år, 57,5%. Smaken är lite fruktig och rejält rökig! Jag tyckte om smaken och med lite vatten i blev den godare.
Kul att smaka en whisky där destilleriet inte finns längre. Det lades ner 1983. Den whisky som fortfarande finns kvar från destilleriet är hett eftertraktad då den är mycket god samt att det aldrig kommer att produceras igen!

Sedan fick jag smaka två andra whisky som någon annan köpt.
Laphroaigh 18år, rökig och god.
Amrut 100 (indisk), ok.

Whisky, whisky och åter whiskey!

Nu är jag på väg till whiskymässan i Växjö med ett gäng lika whiskytokiga grabbar! Eller...nästan! Och så har vi Johan som inte dricker whisky så han fick bli vår chaufför! :)

Blöt hund!

Så här glad ser Enya ut när hon duschas. Hon behövde verkligen duschas för som jag skrev tidigare så la hon sig i bäcken som rinner utanför mormor och morfars trädgård. Det tråkiga är att det luktar blöt hund lång stund efteråt, men det kan jag stå ut med i jämförelse med den andra lukten från bäcken. Dessutom hade hon rullat sig i något annat fjurs bajs innan. Morfar som luktade på bajset för att säkerställa att det var bajs kunde tyvärr inte säga vilket djur bajset tillhörde. ;)

Magsjuka!

Det var ett tag sedan, men nu är det dags igen. Magsjuka! Aylin vaknade i natt och var orolig i kroppen. Ett tydligt tecken för när Aylin är på väg att bli sjuk så blir hon orolig i kroppen. Hon hade ont i huvudet och i magen sa hon. Nu på morgonen kräktes hon. Inte mycket, men ändå. Jag får hälla i mig allt möjligt idag för att inte åka på magsjukan jag också. Jag vill absolut inte bli sjuk och missa morgondagens whiskymässa som jag sett fram emot. Hoppas det inte blir mer kråkningar för Aylin för jag hur jobbigt det är så jag lider med henne.

Viveca Sten

Ikväll var jag och lyssnade på författarinnan Viveca Sten i Södermöreskolans aula. Hon berättade om sina böcker, sitt författarskap och hur det går till när man skriver en bok; från iden till handlingen till att det blir en färdig bok. Dessutom berättade hon om Sandhamn där böckerna utspelar sig, om miljöerna på ön och om de karaktärer och byggnader som finns i böckerna. Hon var väldigt intressant att lyssna på och det märktes att hon var van att prata inför publik. Vi var inte jättemånga som kommit för att lyssna på henne, men vi som var där fångades av hennes berättelser. Viveca är i grunden jurist och det är just därför som huvudpersonen i hennes böcker är jurist. Jag har inte läst hennes böcker, men tänker göra det efter att ha lyssnat på henne. Jag återkommer med recensioner när jag läst böckerna.

Vyssan lull

Conny Sjöberg och hans kollegor på Hammarbypolisen i Stockholm står handfallna inför den brutala avrättningen av en filippinsk kvinna och hennes två små barn i deras lägenhet.
Halsarna är avskurna och det finns blod överallt men inga spår av gärningsmannen. Barnens svenske far lever isolerat, nästan utan kontakt med omvärlden. Och hur kunde kvinnan, på de små summor hon tjänade på svartstädning, ha råd med en lägenhet värd flera miljoner?
Berättelsen har sin upprinnelse i någonting som hände för länge sedan, när ett ungt par en solig majdag stannar till med bilen vid en kiosk för att köpa lördagsgodis till de två små pojkar som leker i baksätet.
Kriminalkommissarie Conny Sjöberg sliter hårt med utredningen med ett decimerat arbetslag. Jens Sandén lider av sviterna efter en hjärtinfarkt och har tankarna på annat håll. Petra Westman famlar fortfarande efter identiteten på Den andre mannen, han som med iskyla gett sig på henne i en osedvanligt utstuderad våldtäkt som på pappret aldrig har ägt rum. Och kollegan Einar Eriksson, nonchalant som vanligt, är försvunnen och underlåter att dyka upp på jobbet.
Sjöberg är själv splittrad. Han kan inte glömma den rödhåriga Margit Olofsson som dyker upp i hans drömmar. Till slut bestämmer han sig för att gå till botten med sin gåtfulla bakgrund som hans mor alltid vägrat att tala om. En dag knackar han på dörren hemma hos sin farmor som han under hela sitt liv trott vara död.
Och Einar Eriksson har fortfarande inte dykt upp på sin arbetsplats

I alla böckerna i Hammarbyserien som Carin Gerhardsens böcker kallas får man följa två parallella handlingar, ett huvudspår där de försöker lösa mordgåtan och ett sidospår där en av kollegorna har en egen utredning baserat på en egen upplevelse. I denna tredje bok får sidospåret större plats och den förhöjer spänningen i boken tycker jag. Sedan är det återigen barn som far illa i handlingen och det tycker jag inte om. Annars är boken lättläst och spännande så att det är svårt att släppa taget om den.
Jag läste någonstans på en av bokbloggarna jag läser att Carin Gerhardsen sagt att det ska bli tio böcker i Hammarbyserien. Bok fyra är inte färdigskriven ännu och i en intervju säger Gerhardsen att hennes böcker handlar och kommer att handla om utsatthet. Jag ser fram emot att få läsa nästa bok!

Sömntuta

Aylin brukar som oftast vakna tidigt även om hon lägger sig lite senare än vanligt kvällen innan, men Noah har upptäckt det sköna i att sova länge. Imorse väckte Lovisa honom genom att dra upp persiennen, men Noah vägrade gå upp. Han drog istället täcket över huvudet och somnade om. :)

Mamma, pappa, barn!

Hammarbypolisen i Stockholm måste handla snabbt. På kort tid inträffar det två mord som båda hamnar på kriminalkommissarie Conny Sjöbergs bord.
En sextonårig flicka med trassliga familjeförhållanden hittas strypt på en toalett på en Finlandsfärja. Kvar finns hennes lillasyster som befinner sig i en situation ingen fjortonåring borde behöva hamna i.
Under ett joggingpass finner polisen Petra Westman ett svårt medtaget spädbarn i en buske och i närheten påträffas en kvinna utan id-handlingar död.
Samtidigt vaknar en treårig flicka en morgon och finner att hon är alldeles ensam. Hennes pappa är utomlands och alla tecken tyder på att hennes mamma har tagit lillebror med sig och flyttat därifrån. Hanna är ensam kvar, inlåst i lägenheten. Och tiden går.

Andra delen i Carin Gerhardsens serie heter "Mamma, pappa, barn". Det är en spännade bok och jag hade svårt att slita mig ifrån den. I den här boken skriver Gerhardsen om olika samhällsproblem och då framförallt familjetragedier. Jag kan ha svårt för familjetragedier där barn är inblandade, det har jag haft ända sedan jag själv fick barn, men den spännande handligen gör att jag rycks med och att jag står ut med att det finsn barn som far illa i boken. Jag har läst på lite olika bokbloggar att några irriterar sig på att huvudpersonen inte är helylle, att han är otrogen, men det bekommer mig inte så länge handlingen är bra och spännande.

Lättnad!

Just nu känner jag lättnad. Jag hade telefontid med min läkare idag och han kommer att skicka vidare mig till en av Sveriges bästa läkare, Jon karlsson, som finns i Göteborg. Det känns skönt!

I helgen var vi hos mormor och morfar i Öskögle, Virserum. Lovisa träffade Maria och Marie på fredagskvällen så vi åkte sent från Kalmar så när vi kom fram till Öskögle var det bara att flytta över barnen till sängarna. På lördagen gick morfar, Aylin och Noah en tur i skogen samt kollade in den lilla bäcken som rinner utanför trädgården. Samma bäck skulle Noah försöka ta sig över själv i söndags, men kom inte helt över utan plumsade i bäcken. Han var blöt ända in på kroppen. Vid lunchdags på lördagen var Lovisa och mormor och hälsade på Fredrik och Louises lilla Livia i Oskarshamn. Vi har inte fått träffa henne ännu eftersom någon av oss har varit förkyld så vi var rätt så avundssjuka på Lovisa. Vi hade det bra ändå för barnen lekte och vi grillade korv nere vid bäcken. Det är skönt när våren börjat komma och man kan njuta av värmen.

På fredag väntar något väldigt roligt för mig. Då ska vi i "herrklubben" till Växjö och till whiskymässan. Dagarna får gärna gå snabbt denna veckan! ;)

En annan sak jag tänkte skriva var att jag skriver en hel del om böcker på bloggen, om böcker jag läst. Är ni inte intresserad av böckerna så scrollar ni bara förbi dem, men är ni intresserad så får ni gärna kommentera. Jag tycker det är väldigt roligt när någon kommenterar och jag skriver alltid minst en kommentar tillbaka.