Magnetröntgen och kräftfest

Usch vad dålig jag varit på att uppdatera bloggen på sistone och när jag kollar in förra sommaren så var det likadant. Jag ska försöka bättra mig. Jag har en ny telefon nu och jag kan lägga in inlägg från den så det ska nog gå bra.
Lite uppdatering ang. mitt knä.
Jag har pratat med läkaren och förklarat vad jag känner och hur jag mår. Det ska bli en operation till. Läkaren tror att det är fler broskbitar som lossnat från skadan. Men först vill han ha en magnetröntgen för att kolla upp skelettet så att det inte är skadat också, det kan han inte se vid en artroskopi. Nu hade Oskarshamns sjukhus precis plockat ner sin kamera för att byta ut den så Kalmar länssjukhus ska hjälpa till. Jag pratade med läkaren i morse och han sa att de prover som togs i fredags var bra och han undrade samtidigt om jag hört något från Kalmar länssjukhus. Det hade jag inte, just då i alla fall, för några timmar senare ringde de från röntgen i Kalmar och sa att det fanns en tid i morgon. Skönt! Jag trodde att jag skulle få vänta i 8v på röntgen och därefter en operation. Nu går det fortare och jag hoppas att allt fungerar bra så att jag kan komma tillbaka till jobbet. Jag längtar efter att få börja arbeta.

I lördags var det kräftskiva hos svärföräldrarna i Virserum. Mycket gott av många olika saker. På festen var våra goda vänner från Irland med. Lee och sonen Nathan var med och la i kräftburarna i fredags kväll och det var en rolig syn. De tvekade först att ta i fisken som skulle vara betet i burarna och när vi skulle ut med båten så var Nathan millimeter från att ramla i. Det var som en scen tagen från en komedifilm. Nathan stod med ena benet i båten och det andra benet på land när båten började glida ut. Nathan blev längre och längre, svärfar som satt i båten drog i ena armen och Lovisa som stod på land drog i den andra armen. Till slut lyckades han ta sig i land. Synd att man inte hade filmkameran med sig. Det finns inga kräftor på Irland sa de så kräftfisket var en ny, men rolig upplevelse sa de. Nathan var för trött att följa med på morgonen efter, men Lee följde med och han gick till slut, efter lite övertalning, med på att hålla i en kräfta. Det blev ett bra kort. Vi fick ca 50 kräftor den gången och det är ok. Kräftfesten var också mycket lyckad. Synd bara att Noah struntar i att det varit fest, han vill upp tidigt i alla fall! :)