Äntligen hemma!

Dagen som jag längtat efter så länge var i måndags. Dagen då förhoppningsvis mitt "nya" liv börjar med brosktransplantationen. Nu är den gjord och jag mår rätt bra tycker jag. Jag låg kvar två dagar på sjukhuset och det var skönt. Direkt efter operationen kändes det tryggt att ha kunnig personal runt omkring sig för jag vet att jag brukar må dåligt efter en operation. Så även efter denna.
Men det är alltid lika skönt att komma hem. Jag kom hem igår och nu har jag en lång, lång rehabilitering framför mig. Jag ser positivt på framtiden för läkaren var mycket nöjd över operationen. Sedan förklarade han tydligt för mig att jag har en korsbandsskada (som jag opererade jan-10) som kan vara en del av orsaken till smärtan jag haft, men att ha opererat brosket ska förhoppningsvis förbättra knät betydligt menade han. Det låter bra tycker jag!
Nu är jag otymplig för hela mitt vänstra ben består av ett enda stort skydd, en sk. ortos.

Men jag kommer att få mycket hjälp av både familj och vänner. Ortosen är låst, vilket innebär att jag varken kan böja eller vrida på knät och så ska det vara i 2-3 veckor. Sedan ska jag låsa upp ortosen så att det går att böja, men inte på knät. Då får jag också ta av mig skyddet när jag sitter i soffan eller går försiktigt här hemma och så ska jag ha det i 4-6 veckor. Under hela tiden måste jag använda kryckorna. Puh!

Det kommer att bli mycket tid till att läsa böcker, historietidningar, lösa korsord och se på film törutom träningen. Sedan ska jag förhoppningsvis kunna uppdatera bloggen oftare.

Är det någon som känner för att komma och hälsa på mig så är ni hjärtligt välkomna. Jag bakade ju bullar och lussekatter innan operationen så att det skulle finnas. Tyvärr så får de som hälsar på mig även brygga kaffet och plocka fram bullarna! :)

Som sagt, ni vet var jag finns!